Läs vidare här om du förvaltar byggnader och just nu försöker reda ut vad EU:s nya byggnadsdirektiv konkret betyder för de hus du ansvarar för.
En EPBD-rapport dokumenterar byggnadens inomhusklimat med uppmätta data enligt referensstandarden EN 16798-1:2019, som en del av kraven i EPBD 2024 (EU-direktiv 2024/1275, artikel 13). I Inomhusklimat i RoomAlyzer Air beställer du den under Inomhusklimat → Analyser → EPBD, och rapporten skickas som PDF via e-post. Kärnan är en compliance-sammanställning per parameter — temperatur, luftfuktighet och CO2 — för de timmar byggnaden faktiskt har använts.
Varför ”vi har ju en energideklaration” inte är svaret
Den klassiska krocken i den här frågan är att energi och inomhusklimat blandas ihop. Energideklarationen beskriver hur mycket byggnaden använder. Inomhusklimatdokumentationen beskriver vad brukarna får. En byggnad kan mycket väl vara energieffektiv och samtidigt ha lokaler som blir tunga på eftermiddagen — det är faktiskt en klassisk kombination när tätning och isolering springer före ventilationen.
Direktivet täpper till den luckan genom att begära att inomhusklimatet i byggnader dokumenteras, inte bara beräknas. Och ett beräknat inomhusklimat från projekteringen kan inte svara på hur huset beter sig fem år senare, med andra möbler, andra brukare och en anläggning som justerats längs vägen.
Vem behöver rapporten
Rapporten i RoomAlyzer Air är gjord för de fem grupper som brukar sitta runt bordet:
- Fastighetsägare, driftansvariga och facility managers som ska kunna styrka förhållandena.
- Energideklaration och certifieringar — EPC, DGNB, BREEAM, LEED — där inomhusklimatet ingår.
- Tillsynsmyndigheter som verifierar att kraven följs.
- Konsulter och energiexperter som behöver ett dataunderlag att arbeta utifrån.
- Hyresgäster och brukare som har bett om insyn i vad de bor och arbetar i.
Vad rapporten innehåller
PDF:en är uppbyggd i sex delar, och den första är ofta den mest användbara:
- Gapanalys — vilka platser som saknar EPBD-scenarier eller har för gles sensortäckning. Med andra ord: vad som fattas innan dokumentationen är komplett.
- IAQ-compliance — procentuell efterlevnad per parameter (temperatur, luftfuktighet, CO2) enligt EN 16798-1.
- Detaljdiagram — tidsserier med compliance-zonerna inritade.
- Energiöversikt — förbrukning och besparingspotential kopplad till inomhusklimatet.
- Compliance-trend — utvecklingen månad för månad.
- Rekommendationer — regelbaserade förbättringsförslag utifrån det mätningarna visar.
Gapanalysen förtjänar en kommentar. De flesta upptäcker först när rapporten är beställd att ett par zoner saknar en CO2-sensor, eller att hälften av rummen aldrig fick något scenario tilldelat. Genom att få fram den analysen tidigt kan ni täppa till luckorna innan det är dokumentationen som ska lämnas in. Därför är den inbyggd i systemet.
Komfortkategorierna — det som compliance mäts mot
EN 16798-1 arbetar med fyra kategorier, och det är dem procenttalen i rapporten hänvisar till:
| Kategori | Beskrivning | Missnöjda (PPD) |
|---|---|---|
| I | Sjukhus och specialrum — strängast | under 6 % |
| II | Nya och renoverade byggnader — det normala | under 10 % |
| III | Befintliga byggnader — acceptabelt | under 15 % |
| IV | Endast begränsade perioder | under 25 % |
Kategorin är något ni väljer för rummet — inte något byggnaden har av sig själv. Det sker genom att tilldela ett EPBD-scenario under Administration → Gränsvärden, och det behövs också rent tekniskt: bara sensorer med ett EPBD-scenario dyker upp i rapportens guide.
Det som ska finnas på plats
Tre saker avgör om rapporten blir användbar.
-
Sensorer med alla tre parametrarna: EN 16798-1 kräver minst temperatur, luftfuktighet och CO2 per zon. Antalet beror på rumstypen: ett kontorsrum under 50 m² klarar sig med en sensor, ett öppet kontorslandskap räknas typiskt med en till två per 100 m², ett mötesrum har en och ett klassrum en till två.
-
Rätt placering: Vistelsehöjd 1,1–1,7 meter, CO2 i andningshöjd omkring 1,5 meter, undan direkt sol, radiatorer och tilluftsdon, och inte i döda hörn eller precis intill en dörr. En felplacerad sensor ger siffror som ser rätt ut men som inte beskriver det brukarna upplever.
-
Tillräckligt lång mätperiod: Minst tre månader för att få en statistiskt representativ bild, minst en gång per år för helårscompliance, och kvartalsvis om klimatstyrningen varierar mycket med säsongen.
Själva beställningen är tre steg: välj byggnad och period, välj rapportinnehåll (gapanalys, IAQ, diagram och så vidare) och ange mottagarna. Rapporten genereras på servern och landar i inkorgen — ni behöver inte hålla webbläsaren öppen under tiden. Kom ihåg att markera brukstiderna i veckoschemat: bara brukstid ingår i compliance-beräkningen.
Är det certifiering snarare än direktivet ni ska dokumentera mot ligger DGNB-rapporten här. Och ska kategorierna tilldelas först står scenarier och gränsvärden här.
