Vad är inomhusklimat? Siffrorna som förklarar varför rummet känns som det gör

Är du den som får klagomålen om tung luft, för varmt eller för torrt, och vill du kunna svara med något mer hållbart än en känsla — då är det här för dig.

Inomhusklimat är de fysiska förhållandena i ett rum medan det finns människor i det: hur varmt det är, hur fuktig luften är och hur förbrukad den är. De tre mäts som temperatur i grader, relativ luftfuktighet i procent och CO2 i ppm. Det är inte byggnadens energideklaration, och det är inte samma sak som att huset följde reglerna när det ritades. Inomhusklimat är hur rummet beter sig en tisdag klockan 14, när solen legat på fasaden sedan lunch och mötesrummet varit fullsatt i tre timmar.

Därför kan två rum i samma hus ha helt olika inomhusklimat. Det ena vetter mot norr, det andra får eftermiddagssol. I det ena sitter tre personer, i det andra tolv. När klagomålet landar på ditt bord är frågan sällan om byggnaden är godkänd. Den är vad som hände i just det rummet, under just de timmarna.

De tre siffrorna som bär samtalet

När du mäter med vår lösning RoomAlyzer Air får du siffror som svart på vitt dokumenterar det faktiska inomhusklimatet.

1. Temperatur: Avgör om rummet går att arbeta i. Kroppen känner både för kallt och för varmt, och det som känns rätt i januari är ofta för svalt i juli. I ett vanligt kontor ligger den gröna zonen typiskt på 22–26 °C på sommaren och ett par grader lägre på vintern. Det är inget lagkrav för din tisdag — det är ett komfortband som ni kan hålla er inom och mäta mot.

2. Relativ luftfuktighet: Säger hur torr eller fuktig luften är, mätt som procent av det luften kan bära vid den aktuella temperaturen. Under ungefär 30 RF känns luften torr: torra ögon, torr hals, statisk elektricitet i håret. Över ungefär 70 RF ökar risken för kondens på kalla ytor och därmed för mögel. I ett kontor ligger den gröna zonen typiskt på 35–65 RF. Lägg märke till ordet relativ: samma mängd vatten i luften ser torrare ut när rummet värms upp, och det är precis därför luften blir torr på vintern.

3. CO2: Berättar om luften byts i takt med hur många som är i rummet. Uteluft ligger på omkring 420 ppm. Under 800 ppm hänger luftomsättningen med. Mellan 800 och 1 200 ppm börjar luften bli förbrukad. Över 1 200 ppm är rummet i praktiken underventilerat. CO2 är inte farligt i de nivåer ni möter i ett vanligt rum — det är en indikator på att allt annat som samlas i förbrukad luft inte heller vädras ut.

Vid sidan av de tre finns VOC (kemiska ångor från färg, möbler och städning), ljud och ljus. De hör till inomhusklimatet, men de tre första är de som klagomålen och standarderna handlar om.

Bra inomhusklimat är ett band, inte en enda siffra

Vad som är bra beror på vad rummet används till. En skolklass, ett öppet kontorslandskap och ett museimagasin ställer olika krav — och samma rum ställer olika krav sommar och vinter.

Det gemensamma europeiska språket för det är EN 16798-1, som även Boverkets byggregler (BBR) lutar sig mot. Standarden arbetar med komfortkategorier: kategori I (hög komfort, typiskt för känsliga grupper), kategori II (normalläget för nya och renoverade byggnader) och kategori III (acceptabel miniminivå i befintligt bestånd). Kategorierna är projekteringsmål. De är ingen stämpel som någon har hängt på dörren.

I praktiken betyder det två saker för dig: du behöver veta vilket band som gäller för rummet, och du behöver kunna se om de timmar rummet faktiskt användes låg inom bandet. En enstaka avläsning en onsdag förmiddag i ett tomt rum säger nästan ingenting.

Så ser du det, utan att gissa

Sensorerna sitter i vistelsezonen — där människorna är — och mäter löpande. I modulen Inomhusklimat i RoomAlyzer Air väljer du själv hur tätt du vill följa med.

Sensorlistan är startsidan. Hierarkin följer era byggnader och rum, och varje sensor visar temperatur, luftfuktighet och CO2 live. Ett klick på ett värde öppnar ett snabbdiagram för det senaste dygnet, så att du direkt ser om klagomålet stämmer med ett mönster eller med en enstaka timme.

Dashboarden samlar de rum du vill hålla koll på som widgets: ett nyckeltal, ett diagram, en heatmap eller en topplista över de högsta värdena just nu. Den kan skickas till en skärm i matsalen eller receptionen via en TV-länk.

Karta och planritning färgar varje rum efter den parameter du väljer, så att ett helt våningsplan går att läsa av på ett ögonkast — med värdet som en liten etikett precis där sensorn faktiskt sitter.

Diagrammen ritar kurvan över dagar eller månader med gröna, gula och röda zoner i bakgrunden, så att ett överskridande syns innan du behöver förklara det.

Färgerna kommer inte från ingenstans. Under Administration → Gränsvärden tilldelar du rummet ett scenario — en färdig uppsättning gränser som passar rumstypen, med automatiskt byte mellan sommar (1 maj–30 september) och vinter. Det finns 135 förinställda scenarier, från öppet kontorslandskap till förskola och museimagasin. Passar inget av dem gör ni ert eget.

Och ska du inte titta själv: notifieringar skickar e-post eller sms när ett rum överskrider sin gräns. I efterhand visar Avvikelser hur stor del av tiden varje rum låg i grön, gul och röd zon — och vilka lokaler som är värst.

Vad som förändras när inomhusklimatet är mätt

Vinsten är inte att du har fler siffror. Den är att samtalet byter ämne. I stället för ”det är kvavt här” blir det: ”mötesrum 3.12 ligger över 1 200 ppm varje tisdag efter lunch, och temperaturen följer solen på västfasaden från klockan 13.” Då kan driften, den som klagade och den som ska betala för lösningen titta på samma förlopp.

Och när någon ber om dokumentation — skyddsombudet, ledningen, föräldrarådet, en revisor — finns serien redan där. Platsrapporten samlar en adress i en PDF, som du antingen hämtar nu eller får skickad automatiskt varje måndag morgon. För certifiering och EU-krav finns dedikerade DGNB- och EPBD-rapporter, som ställer mätningarna mot komfortkategorierna.

Var ärlig med vad det är: driftövervakning. Vi certifierar inte byggnaden, och vi ersätter varken en byggnadsgenomgång eller en myndighet. Vi visar hur vistelsezonen betedde sig medan den användes — och det är oftast precis den fråga som diskuteras.

Är det framför allt luften som strular är CO2-mätning med sensorer nästa steg. Ska du få ordning på själva banden är scenarier och gränsvärden stället att börja.