Är det du som får klagomålen om tung luft och trötta huvuden? Och vill du kunna svara med en siffra i stället för en känsla? Läs vidare.
CO2-mätning är det mest direkta sättet att se om ett rum ventileras i takt med hur många människor som använder det. Vi andas alla ut CO2, så när halten stiger är det ett säkert tecken på att luften inte byts ut tillräckligt snabbt. Uteluft ligger på omkring 420 ppm; ett bra inomhusklimat håller sig under 800 ppm, och över 1 200 ppm är luftomsättningen i praktiken otillräcklig. En CO2-sensor i rummet gör den osynliga utvecklingen synlig — timme för timme, dag för dag.
Därför är CO2 den ärligaste siffran i rummet
Temperatur går att diskutera — någon fryser alltid, och någon tycker alltid att det är för varmt. CO2 är mer entydigt: siffran stiger när det är människor i rummet och sjunker när luften byts ut. Därför används CO2 som indikator på luftomsättning: ett högt ppm-tal betyder inte att CO2:n i sig är giftig, utan att allt annat som följer med använda lokaler — fukt, lukt, virus i luften, dåsighet — inte heller vädras ut.
Det märks innan det mäts. Mötesrummet som känns friskt klockan 9 och tungt klockan 14 har inte ändrat temperatur — det har förbrukat sin luftomsättning. Med en mätserie ser du precis när kurvan viker av: vilket rum, vilken tid, vilka dagar. Då blir diskussionen ”här är de tre rum där CO2 passerar 1 200 ppm varje tisdag efter lunch” i stället för ”någon tycker att det är instängt här”.
Gränsvärden: när är CO2 för högt?
De vanligaste gränserna kommer från EN 16798-1 (den europeiska inomhusklimatstandarden, som även Boverkets byggregler (BBR) lutar sig mot). I praktiken arbetar man med tre zoner:
| Zon | CO2-nivå | Betydelse |
|---|---|---|
| Grön | under 800 ppm | Luftomsättningen håller jämna steg med användningen av rummet |
| Gul | 800–1 200 ppm | Varning — luften börjar ta slut |
| Röd | över 1 200 ppm | Luftomsättningen är otillräcklig; agera |
Samma gränser gäller för ett öppet kontor och en skolklass — men inte för alla rum. Därför arbetar Inomhusklimat-modulen i RoomAlyzer med scenarier: 135 förinställda uppsättningar gränsvärden för rumstyper från öppet kontor via förskola till aula, var och en med sin standard bakom sig (EN 16798-1, BBR m.fl.). Du tilldelar ett scenario till en sensor eller en hel plats under Administration → Gränsvärden, och från det ögonblicket färgas allt i systemet — dashboards, diagram, kartor och rapporter — grönt, gult eller rött efter just de gränser som gäller för det rummet. Passar inget av de 135 skapar du ett eget scenario med egna värden.
Så ser mätningarna ut i vardagen
Sensorerna mäter löpande, och du väljer själv hur nära du vill följa med:
- Sensorlistan visar liveavläsningar för alla rum i en hierarki — ett klick på CO2-värdet ger dig ett snabbdiagram för det senaste dygnet.
- Dashboarden samlar de rum du vill hålla ögonen på som widgets: KPI-tal, diagram, heatmaps eller en topp-10 över de högsta nivåerna just nu. Den kan också visas på en infoskärm via en TV-länk.
- Diagrammen ritar CO2-kurvan över dagar eller månader med scenariots zoner som färgad bakgrund, så att ett överskridande syns direkt — och du kan zooma ända in på de enskilda mätvärdena när du vill veta exakt när kurvan passerade gränsen.
- Karta och planritning färgar varje rum efter sin aktuella CO2-nivå, så att ett helt våningsplan går att läsa av med en blick.
Och behöver du inte titta själv, så slipper du: notifieringar skickar ett e-postmeddelande eller sms när ett rum överskrider sin gräns — med en känslighet som du styr själv, så att en enstaka tung timme inte blir brus i inkorgen.
Från enskild mätning till mönster
Det intressanta är sällan ett enskilt överskridande — det är mönstret. Här gör systemet jobbet:
Avvikelser visar hur stor andel av tiden varje rum ligger i grön, gul och röd zon under en vald period, och vilka lokaler som är värst. Dygnsfördelningen avslöjar om problemet uppstår varje eftermiddag eller bara när huset är fullt.
Vädringsdetektering vänder på siffran: utifrån CO2-kurvans fall räknar systemet automatiskt ut när det faktiskt har vädrats, hur länge och vilken luftomsättning det gav — så att du kan se om de goda avsikterna om vädring verkligen blir av.
AI-assistenten svarar på det du annars skulle behöva gräva fram själv: ”När på dagen är CO2 högst?”, ”Är det skillnad mellan vardag och helg?”, ”Jämför mötesrummen i november”. Svaren bygger på era faktiska mätvärden, inte på gissningar.
Dokumentation när någon frågar
När skyddsombudet, styrelsen eller en förälder frågar om luftkvaliteten är en mätserie bättre än ett protokoll. Platsrapporten samlar alla rum på en adress i en PDF — hämtad nu eller schemalagd varje måndagsmorgon. Och ska något dokumenteras mot en standard finns det särskilda EPBD- och DGNB-rapporter som ställer mätvärdena mot komfortkategorierna i EN 16798-1.
Det är den tysta vinsten med att mäta löpande: den dag frågan kommer ligger svaret redan där.
Vill du se hur siffrorna hänger ihop med temperatur och fukt går artikeln om vad inomhusklimat består av igenom alla tre parametrarna. Och är det själva gränserna du vill ha koll på finns scenarier och gränsvärden förklarade här.
