Kanske har du redan fått mejlet om att det är omöjligt att arbeta i de södervända rummen, samtidigt som ledningen frågar om det verkligen stämmer. Det är en välbekant situation om du jobbar med drift och inomhusklimat.
Överhettning är när rumstemperaturen under brukstiden ligger högre än vad rummets syfte tål — typiskt över 26 °C vid stillasittande arbete. Sommarens problem är sällan att det är varmt en enstaka dag. Det är att ingen kan redogöra för hur många timmar det pågick, i vilka rum, och om det hände under helt vanliga dagar eller bara under en värmebölja. Utan det svaret blir diskussionen ett påstående mot ett annat, och klagomålen på inomhusklimatet radar upp sig utan att någon kan svara på dem.
Varför frågan oftast kör fast
Fyra saker sätter käppar i hjulet varje gång.
Klagomålen kommer när det är som värst och avtar när vädret slår om. Då är det för sent att mäta. Termometern i fönsterkarmen står i solen och visar något annat än där folk faktiskt sitter. Alla pratar om olika rum som om de vore ett enda hus. Och till sist blandas två frågor ihop som har var sitt svar: är byggnaden byggd rätt, och är den för varm att arbeta i just nu?
Det sista är värt att hålla isär. Boverkets byggregler ställer krav vid uppförande och väsentlig ombyggnad, och det visas med beräkningar innan någon flyttar in. En godkänd byggnad kan mycket väl ha ett enskilt rum som är obehagligt när solen legat på fasaden sedan lunch. De två påståendena motsäger inte varandra — de svarar bara på var sin sak.
Vad som faktiskt gäller på arbetsplatsen
Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:12 ”Utformning av arbetsplatser”, som ersatte AFS 2020:1 den 1 januari 2025, anger rekommenderad lufttemperatur vid stillasittande och lätt arbete: 20–24 °C vintertid och 20–26 °C sommartid. Ligger temperaturen under längre tid utanför de intervallen bör arbetsgivaren undersöka orsakerna till det termiska klimatet närmare. Någon fast lagtemperatur där arbetet ska stoppas finns inte — bedömningen är individuell och beror på klädsel, aktivitetsnivå och möjligheten att ta paus.
Ett annat regelverk dyker ofta upp i samma diskussion, och det är värt att hålla isär: Folkhälsomyndighetens allmänna råd HSLF-FS 2024:10 om temperatur inomhus gäller bostäder och lokaler för allmänna ändamål, inte arbetsplatser. Där anges högsta lufttemperatur sommartid till 26 °C, och för känsliga grupper högst 26 °C hela dygnet. Siffrorna ligger nära varandra, men de riktar sig till olika verksamheter — hänvisa till rätt regelverk, så slipper ni en diskussion om siffror som ändå inte gäller er.
Skillnaden mellan ”för varmt en helt vanlig dag” och ”för varmt under en värmebölja” är inte akademisk. Den avgör om problemet är byggnaden eller vädret, och därmed om lösningen heter solavskärmning eller vattenkanna.
Så blir de varma timmarna till dokumentation
Med vår lösning Inomhusklimat i RoomAlyzer Air får du data som gör att du kan bedöma klagomålen på inomhusklimatet på faktisk grund. Sensorerna mäter dygnet runt, så de varma veckorna finns registrerade oavsett när frågan väcks. Därifrån finns tre nivåer i den tillhörande programvaran, beroende på vad du behöver.
-
Diagrammet: Visar förloppet för ett enskilt rum, med scenariots gröna, gula och röda zoner inritade. Det räcker för att avgöra om rummet toppade klockan 15 eller låg högt hela dagen.
-
Avvikelser: Räknar igenom hela byggnaden: hur stor del av tiden varje rum låg över gränsvärdet, vilka rum som är värst och — via dygnsfördelningen — när på dagen det sker. Det är här mönstret blir en prioritering, eftersom ni ser att det är samma fem rum varje gång.
-
Rapporten Arbetsmiljö-värme: Samlar det i en PDF som är byggd för just den här diskussionen. Du väljer regelpaket, period och vilka timmar som är brukstid — standard är måndag till fredag 08–16, för det är de timmarna saken handlar om. Det finns två paket: 25 °C, som använder 25 °C som tröskel, och ASR A3.5, som utgår från 26 °C och har en trappa däröver. Båda finns tillgängliga, och valet är ert — ta det som stämmer med er egen policy för termiskt klimat. Rapporten innehåller en rumstabell, de värsta dagarna, en kalender över hela perioden där varje cell är en dag färgad efter dagens värsta steg, och ett stapeldiagram över timmar per vecka fördelade på OK, över gränsvärde och allvarlig.
Det avgörande knepet är utekällan. Rapporten hämtar utetemperaturen från en Outdoor sensor eller från väderdata vid platsens kartposition och använder den för att skilja de två typerna av överskridande åt. I AT 25 °C-paketet heter kolumnerna ”Normal >25” (inne över 25 °C medan det inte var värmebölja ute) och ”Värmebölja”. Utan utevärden räknas timmarna fortfarande, men då står de som ”Utan ute”, eftersom ingen kan avgöra vilken sorts överskridande det var.
Vad du kan göra när mönstret ligger klart
När ni vet vilka rum och vilka timmar det handlar om blir lösningarna konkreta och oftast billigare än befarat: solavskärmning på den fasad som orsakar det, nattventilation som kyler ner byggnaden innan dagen börjar, flytt av de mest utsatta arbetsplatserna, eller ändrade mötestider i det rum som är varmast efter lunch.
Mätserien fortsätter, och det är den andra halvan av vinsten. När persiennerna sitter uppe kan ni jämföra den här sommaren med förra sommaren för samma rum och samma timmar — och se om det fungerade, i stället för att fråga folk om de tycker att det har blivit bättre.
En sista ärlig notering: sensorerna är driftövervakning, inte ackrediterad arbetsmiljömätning. En formell arbetsmiljömätning ställer krav på bland annat mäthöjd och strålningsskydd, och var sensorerna sitter är ert ansvar. Rapporten dokumenterar vad som mättes under brukstiden — den ersätter inte en bedömning av arbetsmiljön.
Behöver du reglerna och rapporten i detalj ligger temperaturreglerna på jobbet genomgångna här. Och är det de dagliga överskridandena du vill få grepp om finns avvikelser förklarade här.
