Inomhusklimat-FAQ.

Uteluft ligger på omkring 420 ppm. Ett rum som används och har god luftomsättning håller sig typiskt under 800 ppm. Mellan 800 och 1 200 ppm börjar luften ta slut, och över 1 200 ppm är luftomsättningen otillräcklig i förhållande till antalet människor i rummet.

Nej, inte i sig — nivåerna i vanliga byggnader ligger långt under det hälsoskadliga. CO2 används som indikator: när siffran är hög byts rummets luft inte ut, och då hopar sig allt annat också — fukt, lukt och luftburna partiklar. Det märks oftast som trötthet, tyngd och sämre koncentration.

I vistelsezonen — där människor faktiskt befinner sig — och inte precis vid ett fönster, en dörr eller ett ventilationsdon, där frisk luft skulle lura mätningen. En sensor per rum är utgångspunkten; stora eller uppdelade rum kan kräva flera.

Ja. Du skapar en notifiering på sensorn med den gräns och känslighet du vill ha, och får e-post eller sms när den överskrids. Känsligheten avgör hur länge nivån ska vara överskriden innan meddelandet skickas — så att du får besked om verkliga problem, inte om varje fullsatt möte.

De vanligaste gränserna (800/1 200 ppm) gäller för kontor, skolor och liknande rum enligt EN 16798-1. Men en aula, en idrottshall och ett serverrum ställer olika krav — därför tilldelas varje rum ett scenario med gränser som passar rummets användning, och systemet färgar allt efter just dem.

Direktivet (EU 2024/1275, artikel 13) ställer krav på att fastighetsägare dokumenterar inomhusklimatet som en del av byggnadens prestanda, med EN 16798-1 som referensstandard. Hur det omsätts i praktiken beror på den nationella implementeringen — i Sverige är Boverket den myndighet som ramar in byggnaders energiprestanda — så den konkreta skyldigheten för just era byggnader bör redas ut med er konsult eller med myndigheten.

Minst temperatur, luftfuktighet och CO2 i varje zon som ska dokumenteras. Antalet följer rumstypen — ett kontorsrum under 50 m² klarar sig med en, medan ett öppet kontorslandskap typiskt räknas med en till två sensorer per 100 m².

För att bara sensorer med ett tilldelat EPBD-scenario visas. Scenariot är det som fastställer vilken komfortkategori rummet mäts mot, och utan det vet rapporten inte vad compliance ska beräknas emot. Det tilldelas under Administration → Gränsvärden.

Minst tre månader ger en statistiskt representativ bild, och för helårscompliance bör det rapporteras minst en gång per år. Är klimatstyrningen starkt säsongsberoende ger kvartalsrapporter en mer rättvisande bild än en enda årlig.

Nej. Den dokumenterar vad som har mätts och hur det förhåller sig till kategorierna i EN 16798-1. Bedömning, godkännande och eventuell rapportering ligger hos myndighet, revisor eller konsult — vi certifierar inte och ersätter inte en kvalificerad genomgång av byggnaden.

I rum där människor vistas är 35–65 RF ett rimligt band. Under 30 % upplevs luften torr, och över 70 % ökar risken för kondens på kalla ytor. Museer och arkiv styr efter andra band — Bizot Green 2023 arbetar till exempel med 40–60 RF och högst ±10 RF fluktuation per dygn.

För att kall uteluft innehåller väldigt lite vatten. När den värms upp till rumstemperatur kan den bära långt mer vatten än den har med sig, och den relativa luftfuktigheten faller. Ju kallare det är ute och ju mer ni ventilerar, desto torrare blir det inne. Det syns tydligt när ni lägger utetemperatur och inomhusfuktighet i samma diagram.

Relativ luftfuktighet är en procentandel av vad luften kan bära vid den aktuella temperaturen — den ändras när temperaturen ändras, även om vattenmängden är densamma. Absolut fuktighet är den faktiska vattenmängden i gram per kubikmeter. När ni vill veta om det verkligen har tillförts fukt till rummet är det absolut fuktighet ni ska titta på.

Den kan tala om ifall klimatet stödjer mögeltillväxt och hur länge det har gjort det. Det är vad mögelindexet enligt VTT-modellen uttrycker på en skala från 0 till 6. Den kan inte se om det redan sitter mögel bakom ett skåp — ett högt index är en anledning till fysisk inspektion, inte ett konstaterande av skada.

Sensorn mäter luften, inte ytan, så placera den i vistelsezonen nära det utsatta området i stället för att klämma in den bakom skåpet. Kombinationen av rummets luftfuktighet och daggpunkten talar om hur kall en yta måste vara innan vatten fälls ut — och det är den beräkningen som pekar på om det kalla hörnet ligger i riskzonen.

Tid då mätvärdet ligger utanför sensorns gällande gränsvärden — antingen under eller över. Har sensorn tilldelats ett scenario är det scenariots värden som gäller, inklusive skillnaden mellan sommar och vinter. Annars används sensorns egna gränser.

Längsta mäter varaktighet: hur många timmar i rad rummet låg utanför bandet. Största mäter avstånd: hur långt från gränsen det kom. Ett rum kan ligga etta på den ena listan och inte finnas med alls på den andra, och de pekar oftast på var sin orsak.

Inte nödvändigtvis. Åtta procent utspridda över en hel månad i ett rum som används sällan är något helt annat än åtta procent som ligger samlat mellan klockan 13 och 15 varje vardag. Titta på dygnsfördelningen innan ni drar slutsatser — det är fördelningen som pekar på orsaken.

Ja. Status kan redovisas för en hel plats i stället för en enskild sensor, och rangordningen visar platserna mot varandra tills du fäller ut en av dem till de enskilda rummen. Har ni begränsad platsåtkomst ser ni bara de platser som ni har tillgång till.

Utomhussensorer hålls utanför, så att en varm sommardag ute inte förorenar bilden inomhus. Rum som står tomma räknas däremot med, om de har sensorer och gränser — vilket ofta är själva poängen, för ett magasin eller ett serverrum ska hålla sitt klimat oavsett om det är någon där.

En förinställd uppsättning gränsvärden för temperatur, fukt, CO2, VOC och ljudnivå, anpassad till en rumstyp och med gränser för sommar och vinter. Den avgör när rummet visas grönt, gult eller rött — överallt i systemet, från dashboarden till rapporterna.

För att de två rummen skyddar var sin sak. Kontoret följer EN 16798-1 med fokus på mänsklig komfort. Magasinet följer bevarandestandarder som Bizot Green eller ASHRAE med fokus på att skydda föremål mot svängningar i temperatur och fuktighet. Samma klimat kan vara behagligt för människor och skadligt för en träskulptur.

Scenariot Skolklass har grön zon upp till 800 ppm och gul zon upp till 1 200 ppm. Över 1 200 ppm är det röd zon. Gränserna följer EN 16798-1 kategori II och Boverkets byggregler (BBR).

Ja. Under Administration → Gränsvärden skapar ni ett nytt scenario och definierar själva gränserna för alla parametrar. Egna scenarier ligger i en egen grupp, delas inte med andra avtal och har ingen standard bakom sig — det är era egna siffror, och det framgår.

Scenariot blir rummets måttstock framåt, och diagrammen använder katalogens siffror där ett scenario är tilldelat. Har en sensor egna gränsvärden används de bara där det inte finns något scenario. Vill ni justera scenariots siffror för just den sensorn kan de användas och därefter anpassas.

En per termisk zon är minimum. Ett vanligt kontor under 50 m² klarar sig med en. Ett öppet kontorslandskap räknas typiskt med en till två per 100 m², och ett rum med fönster åt både norr och söder bör ha en i vardera änden, eftersom de två sidorna beter sig olika under dagen.

Det beror på typen. Full+ sensor och Mini+ sensor mäter ±0,1 °C, Temperature sensor ±0,25 °C och de äldre sensorerna i A-serien ±0,3 °C. Driften är under 0,03 °C per år för de nyare sensorerna, så en sensor håller sig rättvisande i många år. Det räcker för driftövervakning, men det är inte en ackrediterad mätning.

Ni kan dokumentera vad som faktiskt uppmättes under brukstiden, och det är ofta det diskussionen handlar om. Men RoomAlyzer-sensorer är driftövervakning, inte ackrediterad arbetsmiljömätning. En formell mätning ställer krav på bland annat mäthöjd och strålningsskydd, och placeringen är ert eget ansvar. Som underlag i arbetsmiljöarbetet är siffrorna däremot en bra utgångspunkt för att se vad som behöver undersökas närmare.

Kontrollera först om det står en flyttmarkör på den dagen i diagrammet. Har sensorn flyttats till ett annat rum beskriver kurvan två olika rum före och efter, och hoppet är inte rummets. Finns det ingen markör är de typiska förklaringarna ett fönster som har öppnats, sol på fasaden eller att en anläggning har bytt driftläge.

Den är ofta den mest intressanta. Nattsänkning till 16–17 grader utanför brukstiden är vanlig praxis, men den fungerar bara om byggnaden hinner tillbaka till komfort på morgonen. Med en löpande mätning kan ni se båda delarna: om sänkningen faktiskt sker och om rummen är klara när folk kommer.

Båda delarna går, och du väljer per regel. Mottagarna behöver inte vara användare i systemet — du kan skicka till en driftbrevlåda eller till en jourtelefon. Språket ställs också in per regel, så att en tysk driftpartner kan få beskedet på tyska även om ni själva arbetar på svenska, danska eller engelska.

Justera känsligheten så att ett kortvarigt överskridande inte räknas, och fundera på om gränsen är rätt satt för just det rummet. Är det ett återkommande mönster som du redan känner till — mötesrummet efter lunch — är det oftast inte ett larm, utan något som ska lösas med ventilation eller mötesplanering.

Ja. Varje regel har en knapp som slår på och av den utan att du förlorar inställningarna. Det är rätt tillvägagångssätt vid ombyggnad, semesterstängning eller medan en anläggning är ur drift — bättre än att radera regeln och försöka minnas den efteråt.

Ja, om fluktuationer i luftfuktighet. Bizot-fluktuationslarmet tittar på skillnaden mellan högsta och lägsta fuktighet under dygnet och reagerar först när gränsen har överskridits ett antal dygn i rad. Det skickas bara via e-post och är avsett för samlingar och material, inte för komfort.

Den som kan göra något. Ett larm till en gemensam brevlåda utan ägare är i praktiken inget larm. Det praktiska är ofta två mottagare: den driftansvariga som agerar, och en gemensam brevlåda så att beskedet inte går förlorat under semestern.

Nej. Luftkvalitet är en del av inomhusklimatet — typiskt CO2 och VOC — men inomhusklimatet rymmer också det termiska (temperatur och luftfuktighet) och ofta ljud och ljus. När någon säger ”dåligt inomhusklimat” kan det alltså täcka fyra olika problem. Fråga vad de kände, och mät alla tre kärnparametrarna så att ni inte löser fel sak.

Det finns inget svar som gäller alla rum. Ett vanligt kontor enligt EN 16798-1 kategori II ligger grönt vid ungefär 22–26 °C på sommaren, 35–65 RF och under 800 ppm CO2. En skolklass använder samma CO2-band. Ett museimagasin styrs däremot av bevarandet av föremålen, inte av mänsklig komfort. Välj bandet efter rummets användning och följ det under de timmar rummet är belagt.

Boverkets byggregler (BBR) ställer krav på hur huset projekteras och uppförs, och det verifieras med beräkningar innan någon flyttar in. Inomhusklimatet i drift är hur rummen beter sig efteråt — med riktiga människor, sol, möbler och vanor. De två motsäger inte varandra. En löpande mätserie svarar på driftfrågan men ersätter inte bygghandlingarnas dokumentation.

Börja med temperatur, luftfuktighet och CO2 i de rum där människor vistas länge och där klagomålen kommer ifrån. VOC, ljud och ljus är relevanta när kemikalier, buller eller belysning är en del av problemet — inte som standard i varje förråd. En sensor i vistelsezonen per rum är utgångspunkten; stora eller uppdelade rum kan kräva flera.

Ja. Sensorlistan och dashboarden är för den som vill titta. Notifieringar är för den som bara vill få besked när en gräns överskrids. Diagram via e-post och schemalagda platsrapporter landar automatiskt i inkorgen. Och AI-assistenten under Inomhusklimat → Verktyg svarar på frågor som ”när på dygnet är CO2 högst?” utifrån era egna mätningar.