Till dig som har hittat en fläck i ett hörn och nu undrar hur många andra rum som är på väg åt samma håll, utan att det syns ännu.
Mögelrisk enligt VTT-modellen är en beräkning som översätter temperatur, relativ luftfuktighet och materialets känslighet till ett mögelindex från 0 till 6. Modellen är utvecklad av det finska forskningscentret VTT och är den mest spridda matematiska modellen för att förutsäga mögeltillväxt på byggmaterial. Poängen är tajmingen: indexet stiger medan tillväxten fortfarande är mikroskopisk, alltså veckor innan något syns med blotta ögat.
Varför ”fuktigheten är hög” inte är ett användbart svar
Med vår lösning Bevarande i RoomAlyzer Air kan du förebygga mögelskador med enkla, trådlösa sensorer som ger lättbegripliga översikter och varningar i tid.
Alla vet att hög luftfuktighet är dåligt. Problemet är att det i sig inte talar om när du ska agera.
Mögel kräver tre saker samtidigt: fukt, näring och tid. Ett enskilt fuktigt dygn spelar ingen roll, eftersom svampen inte hinner etablera sig. Däremot kan en vinter med 78 % i ett ouppvärmt rum räcka. Temperaturen spelar också in — tillväxten går snabbare vid 20 grader än vid 8 — och materialet avgör hur lätt det går: obehandlat trä och papper är långt känsligare än en kakelplatta.
VTT-modellen i RoomAlyzer Air väger samman just de faktorerna över tid. Indexet är därför inte ett mått på hur fuktigt det är just nu, utan på hur långt klimatet har fört rummet mot tillväxt.
Skalan — och vad du ska göra på varje steg
| Index | Betydelse | Vad det kräver |
|---|---|---|
| 0–1 | Ingen tillväxt påvisad. Klimatet är säkert | Fortsätt |
| 1–3 | Mikroskopisk tillväxt — sporerna är aktiva men osynliga | Den tidiga varningen. Se över ventilation och fuktnivå |
| 3–6 | Förutsättningar för synlig tillväxt har funnits | Fysisk inspektion av rummet |
Mellanintervallet är det som funktionen finns till för. När indexet står på 2,3 med stigande tendens och fuktigheten ligger över 80 % finns det ännu inget att se — men klimatet arbetar aktivt mot er. Att sänka fuktigheten under 75 % i ett par veckor vänder normalt tendensen, och det är långt billigare än en sanering i efterhand.
Lägg märke till att tendensen betyder lika mycket som siffran. Ett stabilt index på 2 i ett rum med jämn fuktighet kring 70 % är något annat än ett index på 2 som har stigit från 0,8 på tre veckor. Systemet visar därför både värde och riktning: stigande, stabil eller fallande.
Materialklassen avgör resultatet
Modellen kan inte räkna utan att veta vad ytan är gjord av. Därför har varje sensor en materialklass:
| Klass | Känslighet | Exempel |
|---|---|---|
| SQ1 | Mycket känslig | Obehandlad furu och gran, papper och kartong, organiska isoleringsmaterial — och duk, textil, dräkter, läder, omålad träskulptur |
| SQ2 | Känslig | Hyvlat trä, plywood, MDF, gipsskivor — och målat eller lackat trä, möbler, tavelramar |
| SQ3 | Medel | Betong, tegel, kalkputs, mineralull — och porös natursten, gipsavgjutningar, terrakotta |
| SQ4 | Robust | Glas, metall, keramiska plattor, glaserad keramik, porslin, polerad sten |
Alla sensorer som mäter både temperatur och fukt får automatiskt SQ2. Det är ett medvetet val av en rimlig utgångspunkt i stället för att kräva att någon registrerar varje sensor manuellt. Klassen ändras under Administration → Mögel VTT om rummet innehåller något känsligare.
Två saker är värda att hålla reda på. Klasserna är kalibrerade på byggmaterial, men de beskriver ytans näring och porositet — därför täcker de också organiska ytor på föremål. Någon egen klass för museiföremål finns inte i standarden. Och sten är inte bara sten: porös sandsten och kalksten tar upp fukt och hör till SQ3, medan polerad eller tät sten är SQ4.
Tumregeln: välj den känsligaste ytan inom fyra–fem meter från sensorn — både byggnadsytor och föremål. Är du tveksam, välj SQ1. Det ger den mest försiktiga bedömningen.
Så här ser du det
Vi vet att du som arbetar med drift ofta har ont om tid, och därför har vi gjort det riktigt överskådligt i RoomAlyzer Air. Översiktssidan under Bevarande → Analyser → Mögel visar alla sensorer med index, status, tendens och materialklass, med nyckeltal överst för högsta index, antalet zoner i tillväxt och aktiva sensorer. Står det ett bindestreck i stället för en siffra betyder det att beräkningen fortfarande pågår i bakgrunden — sidan uppdaterar sig själv efter några sekunder. Det är inte samma sak som ”inget mögel”, och det är värt att komma ihåg också i rapporterna.
Klickar du på Analys får du utvecklingen över tid ställd mot temperatur och luftfuktighet, och du kan välja perioder från 30 dagar upp till tre år — dock bara de perioder som sensorn faktiskt har historik för.
Indexet finns också där du ändå tittar: som fast kolumn i bevarandesensorlistan, som valbar parameter på karta och planritning, som kriterium i byggnadslistan, som statusruta på dashboarden och som en daglig kolumn i CSV-exporten om du vill räkna vidare själv.
Vad modellen inte klarar
Den kan inte se mögel. Den räknar ut om klimatet har gynnat tillväxt, utifrån luftens temperatur och fuktighet där sensorn sitter. Sitter det redan mögel bakom ett skåp på grund av en otät hängränna upptäcker modellen det inte, om inte rummets luft speglar det.
Den känner inte heller till yttemperaturer. En kall yttervägg kan ha betydligt högre relativ fuktighet i gränsskiktet än rumsluften, och det är där tillväxten börjar först. Ett stigande index är därför en anledning att gå ut och titta — inte ett facit över var det finns mögel och var det inte gör det.
Slutligen är den en modell. Den bygger på laboratorieförsök med byggmaterial och beskriver vad som är sannolikt under de uppmätta förhållandena. Den ersätter inte en byggnadsundersökning eller en provtagning.
Vill du förstå själva fuktparametern bättre hittar du luftfuktighetsövervakning här. Och ska du se mögel i sitt sammanhang med de övriga bevarandeanalyserna står bevarandeövervakning här.
